Hattmannen & Piraten på Saturnus.

Publicerat: 24 juni, 2011 i 60-talet, historia, hus, Lantmannagatan, malmö, sprit, Uncategorized

 

Hattmannen & Piraten på Saturnus.

Vänner! Bokskrivandet är kul men jag har verkligen saknat er och responsen jag brukar få på fredagarna. Men nu är det äntligen dags igen. Jag vill passa på att meddela att jag idag har skrivit under kontraktet med förlaget. Boken släpps preliminärt den 28:e november.

På Stortorget låg där en gång två apotek. Lejonet och Fläkta örn. Lejonet finns kvar men låg från början på andra sidan torget. Fläkta örns logga bestod av en örn med utbredda vingar och två huvud vända i profil åt varsitt håll. En fläkt örn alltså. Örn-apoteket låg på Stortorget 8 där Biograf Spegeln ligger idag och hade startats 1893 av Anders Nilsson och Apotekare Fritz Borg. Förutom medikamenter så försåg de också många av skånes brännerier med essenser till deras snaps och likörer. Det gick lysande tills rusdrycksförordningen kom 1905. Då slog så gott som samtliga privata brännerier igen och essensförsäljningen sjönk drastiskt.

Man lade därför om kursen och började även att tillverka lemonader. Det gick bra och de små lokalerna bakom apoteket där man höll till blev så småningom för små. Apotekaren och hans kompis flyttade hela bölet till Grynbodgatan 1912. Där tog man över den gamla cigarrfabrikens lokaler. Både Nilsson och Borg dog några år senare och en Herr Arvid Liepe tog över.

Han fick fart på essenstillverkningen och flyttade 1937 fabriken till de nybyggda lokalerna på Lantmannagatan. En buteljgrön funkisbyggnad ritad av Stig H Johansson, icke att förväxla med travtränaren med samma namn.

De nya lokalerna vid hörnet av Ystadsgatan, eller Rosengårdsvägen som den delen av gatan hette då, låg i Sofielunds municipalsamhälle som först 1947 blev en del av Malmö. Området kallades för Svinaryssland. Dels för att Sibirien eller Ryssland var vanliga benämningar på något som låg långt bort. Dels för att det var många som hyste grisar i sina uthus. Helt enkelt för att det var lönsamt och för att de kunde. Åren gick och Saturnus utvecklade flera produkter. Bland annat den populära Cuba Colan på 50-talet.

Företaget ägs fortfarande av familjen Liepe. Dagens ägare Edward Liepes farfar Nils-Håkan Håkansson var bekant med Fritiof Nilsson Piraten. De skånska skrönornas Zlatan. Piraten var ofta och ”hälsade på” på fabriken. Förmodligen för att låna pengar och diskutera brännvin. Det kan inte ha varit lätt att vara fattig författare då i heller, och brännvin är ju ett kärt ämne för många.

Saturnus tillverkar sedan några år tillbaka Piratens Besk. En kryddad snaps dominerad av malört och en aning kummin bland annat. Perfekt till en bit branteviksill om ni frågar mig. Receptet på besken sägs vara Piratens eget, så det var kanske det de diskuterade på femtiotalet.

Min gode vän Bosse har berättat för mig hur man också kunde köpt billiga skalade apelsiner där. Det gjorde han ibland  som liten påg. Skalet användes i tillverkningen och själva frukten som blev över såldes billigt.

Själv har jag andra minnen från Saturnus. Ett av dem var från en söndagseftermiddag på höstkanten. Jag och min polare Bengt hade väl varit ute på något bus och var på väg hem. Vi kan ha varit i 7-8 års åldern så det bör ha varit kring 1970. Vädret var fint men det blåste rejält som det alltid gör i Malmö. Längs Lantmannagatan brukar det blåsa lite extra och det gjorde det även denna dag. Jag stod och kollade på två cyklister och funderade: Den ena kom från prippshållet och cyklade mot Nobeltorget. Den andra trampade i motsatt riktning med Amiralsgatan i ryggen. Men båda hade motvind. Vad är det som gör att det alltid är motvind när man cyklar här i stan? Och varför är det aldrig vindstilla?

Ett äldre par kom gående längs trottoaren alldeles vid Saturnus gröna byggnad. Fabriken hägnades in av ett staket på gott och väl två och en halv meter. Tanten kurade ihop sig mot blåsten och höll i scharlettknuten under hakan. Farbrorn vek upp kragen och skulle precis dra ner hatten när den blåste av. Huvudbonaden fick liv och virvlade upp luften, gjorde en snygg båge över staketet och rullade iväg längs marken för att slutligen lägga sig att dö intill fabriksväggen.  Gubbens min fick oss båda att brista ut i ett gapflabb. Han såg lite ut som Halvan och nu var han dessutom minst lika kul. -Ah pågar, kan ni göra mig en tjänst? Undrade mannen utan att verka bry sig om att vi skrattade åt honom. Han riktade sig till Bengt och undrade såklart om denne ville klättra över och hämta hatten. Men fick inte något riktigt bra svar av Bengt. Han var alltför upptagen med att försöka hålla sig för skratt -Jag kan göra det! Flikade jag in, som fått lära mig att respektera och vara snäll mot de äldre. Innan den barhuvade mannen hann svara var jag halvvägs över staketet. Jag hämtade hatten och överräckte den med ett Vassego. På tantens uppmaning plockade mannen då upp en välförtjänt 25-öring ur börsen. Han gav mig slanten och jag tog i hand, bockade och sa: Tack så mycket, för så gjorde man då.

Bengt kom senare med förslaget att vi skulle dela den där pengen eftersom det var honom de hade bett om hjälp. Men jag sa nej. Det var ju jag som hade klättrat. Nån rättvisa får det väl ändå vara.

Jag brukar alltid tänka på den där 25-öringen när jag går förbi den gamla fabriken. Staketet är utbytt mot ett nytt, lika högt men inte alls lika klättervänligt. Den gröna hörnan står tom sedan våren 2000 då man flyttade ut verksamheten till Bronsyxegatan. Planeten som satt på taket följde med flyttlasset och försvann. Undrar var den är förresten?

I dag ägs fastigheten av Briggen Fastigheter AB. Magnus Prochéus på Briggen säger att de planerar att bygga om fabriken till affärslokaler och bostäder. De hade tänkt sig cirka 40 hyresrätter. Vi får väl se hur det blir med det… Han lovar dock att den klassiska runda hörnan skall bevaras. Tack för det Magnus. Vill man besöka Fläkta Örn idag så får man bege sig ut till Bellevuegården. Där ligger i dag ett apotek med samma namn som det på Stortorget där allting började.

Trots att de små husen på Sofielund idag säljs för flera miljoner så räknas faktiskt stadsdelen som en av de fattigaste i Malmö. Men ingen har grisar hemma på Sofielund längre. Även om en del gifta kvinnor och vissa feminister påstår annat. Svinaryssarna fick elektricitet först 1917 och de var de sista som hade gaslampor och utedass i stan. De har alltid varit lite åsidosatta där ute på Sofielund.

Spriten som tillverkas på Saturnus ställer till mycket elände, det är sant. Men i sanningens namn så skänker den också en del glädje. När man ser dagens missbrukare så är det nästan så att man saknar en och annan gammeldags Fullegubbe. En av dem skulle en gång förklara skillnaden mellan narkotika och sprit för mig. Jag var då 13 år. -Knark, det blir man bara krokig och sne av. Nä, du förstår. Kröken – Det är det enda raka! Han söp ihjäl sig året efter. Glad midsommar!

Stephan

Annonser
kommentarer
  1. reteP skriver:

    Härligt, du är saknad Stephan.. Hoppas du får en finfin midsommar!

  2. Anonym skriver:

    Tack för ännu en glädjespridare och god historielektion.

  3. Arne skriver:

    Tack för dagens. Undrar om Apotekarnas ute på Ystadvägen har en koppling till någon av ovanstående herrar?

  4. Chorizo skriver:

    Boken skall naturligtvis inhandlas när den släpps även om jag bor långt borta. Kanske det går att köpa den via nätet?
    Synd att Planeten försvann, jag brukade faktiskt förknippa den med Malmö även om det bara var en industri den representerade.

  5. Tina R skriver:

    Asså, Stephan!! TACK! jag läser, njuter och blir så glad! Längtar tills dess att boken släpps! Du e otrolig!

    • Frida Fridh skriver:

      Tack, Stephan, det blev en fin start på Midsommaraftonsdagen:-)

      Du kan verkligen få till det…. jag liksom följer med och ser allt Du skriver i bilder.

      Kram och ha det fint i Midsommar!
      /Frida

  6. tim Lindqvist skriver:

    Trevligt! Jag har saknat fredagarna!

  7. Anonym skriver:

    Hej, Stephan, bra att du skriva på det viset som du gör och gör ”kåkarna” levande genom folk som du skildrar.- Jag, som f.d. SFI-och tysklärare (jag är tyskfödd) vill dock påpeka en liten miss i din senaste berättelse: Du skriver att mannen i blåsten ”fällde upp” kragen.- Ordet ”fälla” kommer av ”falla”- det hade passad bättre med: han ställde upp kragen, alt.: ”han vek upp” kragen.- När man fäller en dom går hammaren ned i bordet och inte slängs den upp i luften, eller?- Svenskarna i allmänhet gör många liknande fel: ”de hissar ner flaggan”- istället för att ”hala den”; de ”lastar av” lastbilen istället för att ”lossa lasten”; något/ någon är ” instabil” istället för”labil” m. m. I andra länder är man – förståss- också vårdslös med sina språk. Språken förändras ju hela tiden- men som författare bör man föregå med gott exempel, tycker jag. Att du till exempel flätar in skånsk dialekt i dina texter är också helt ok. Jag beundrar även all den forskning du gör, för att kunna skriva om gmla hus och kvartér
    Glad Midsommar!
    Horst Kiebler.

    • malmohus skriver:

      Som skribent har jag ingen utbildning alls, förutom svenklektionerna i skolan. (Vilket märks i bland.) Så en lektion i det svenska språket är alltid välkommen. Du har fullständigt rätt i dina påpekande. Jag ska försöka bättra mig, jag lovar. I övrigt vill jag tacka för dina värmande ord.

      Tack och glad midsommar.

  8. stinamans skriver:

    Äntligen en ny krönika. Jag tycker väntan är lång – en hel månad. Minnena sveper över mig när jag läser din berättelse, men jag kommer inte ihåg apoteket fläkta örn tyvärr. Jag har tagit mig friheten att dela din berättelse med mina kompisar på facebook – så att de också får lite kunskap :). Hoppas du tycker detta är ok.
    ———-en hel månad till nästa……..

  9. Halldor skriver:

    Alltid lika kul läsning Stephan ha en underbar Midsommar och tack för sist och vi ses den 30 juli

  10. Anette skriver:

    Vi älskar och saknar dina berättelser! Det är en sån härlig start på helgen med dina rader! Längtar till nästa gång och till bokutgivningen! Önskar er en härlig midsommar! Anette =0)

  11. Christina skriver:

    Tack för ännu en intressant malmöberättelse och lycka till med bokutgivningen.
    Ska införskaffa ett ex när den kommer ut, gärna signerad av författaren.
    Glad Midsommar Stephan!

  12. Håkan Ekberg skriver:

    Om jag inte minns fel sa hade eller har Pizzerian på hörnet (Piccolo mondo) någon sorts Apoteksinredning?? Kan det kanske vara något från Fläkta örntiden?

  13. Thomas Roth skriver:

    Det där med att fälla upp kragen är norm. Man säger så på svenska även om det kan tyckas ologiskt. Vi säger också att någon dyker upp. Dyker gör man ner. Men det har blivit en del av språket och det är positivt att komma bort från tyskarnas böjelser för korrekthet. Då är det tråkigare att se att du, Stephan, inte kan skilja på han och honom. Förhoppningsvis har du en bra redaktör till boken som inte släpper igenom sånt.

  14. Eva M. skriver:

    Det där med motvinden beror på högertrafikomläggningen. Tänk om vi fortfarande haft vänstertrafik, då hade båda cyklisterna haft medvind istället!

  15. Anders Hansson skriver:

    Glad Midsommar, Stephan!

    Läs nu inte detta när du är bakis… 😉

    Jag gick lite crazy på wikipedia efter att ha läst din utmärkta krönika. Bifogar därför några kommentarer:

    En fläkt örn är en heraldisk symbol. Bl a har ”skostaden” Örebro en sådan i sitt stadsvapen.
    De skall dock inte blandas ihop med dubbelörnen som är tvåhövdad.

    Du är något otydlig om essenstilverkningen på Saturnus, man får intrycket att den upphörde redan 1905, men det är ju den som höll liv i företaget under hela Motbokstiden (Brattsystemet 1917 – 1955). Det är ju först på modern tid att de tillverkar själva spiten själv också, t ex den nämnda Piratens Besk.

    Cuba Cola ryktas vara den äldsta colan i Sverige. Den introducerades när koffeinförbudet i läskdrycker upphävdes 1953, tre månader före Coca Cola.

    • malmohus skriver:

      Får väl ta det meddetsamma då.
      Det var ju inte meningen att det skulle tolkas så. Jag förtydligar. Även om man som du säger ”levt” på essenstillverkning under nästan hela sin livslängd så sjönk den dratiskt när man tvingades vända sig till vanligt folk istället för industrin. Essenstillverkningen blommade upp under kriget då vi hade importstopp på det mesta. Ville man då ha cognac eller annan importerad sprit så var svensk Kron blandat med essens ett populärt alternativ. Sprit har man tillverkat sedan 1995 då man hävde monopolet på tillverkning av spritdrycker. I övrigt kan jag bara tacka för kul info.

      Glad midsommar
      Stephan

  16. Trixie skriver:

    Hallå hjärtat!
    Jag tror att skylten finns kvar på Bronsyxegatan.
    Jobbade ett antal år med Saturnus, bilden på Besken tog min dåvarande chef.

    Det finns faktisk några som har höns än i dag på Sofielund!
    Jag har personligen varit inne och hälsat på dem.

  17. Håkan Fritz skriver:

    Planeten har jag tidigare varit ute och letat efter i Fosie, men då fanns den inte där. Inte utomhus i alla fall.

  18. pekasten skriver:

    @Håkan Ekberg: Inredningen på pizzeriahörnan kommer om jag minns rätt från en exklusiv speceri-, delikatess- och kaffehandel som låg på platsen. Namnet har jag glömt.

  19. Anonym skriver:

    Tack Stephan
    Jag älskar dina historier och lär mig så mycket om mitt Malmö. Jag längtar redan till nästa…..
    Ha en skön sommar
    Agneta

  20. Nils H Fredriksson skriver:

    Tack för ännu en ytterst läsvärd krönika!

    Själv minns jag Saturnusfabriken dels genom den fantastiska planeten på taket, och dels genom att jag som liten (slutet av 60-talet, då vi bodde på Augustenborg) vid ett par tillfällen fick följa med min mor dit, och att hon där köpte skalade apelsiner billigt… (Man får förmoda att det bortskade skalet hade använts till essenstillverkning.)

  21. Nils H Fredriksson skriver:

    Oj, det där med apelsinskal hade du ju redan skrivit om, såg jag nu när jag läste igenom artikeln en gång till, lite noggrannare…

    Något som jag däremot inte tror att du nämner, men som åtminstone jag tycker är ganska intressant, är att inte bara Cuba-cola utan även en annan av ”Sveriges mest framgångsrika läskedrycker” har sitt ursprung på Saturnus, nämligen Trocadero. Hittade mer här:
    http://www.trocadero.nu/txt_nostalgi.asp
    (och på Wikipedia så klart)

  22. Kent Olsson skriver:

    Nyss hemkommen ifrån semestern och en genomgång av alla mail som lagrats medan man kopplade av här i Sverige, så såg jag att du skrivit ännu en undebar historia om Malmös byggnader med tillhörande bushistorier, för jag tror inte att dom på Satunus gillade att man plankade. Tack för ännu en härlig historieberättelse. Kent på Fb.

  23. Nybliven läsare här! Därför får du en kommentar så här långt efter du skrev texten… Jag vill dra mig till minnes att inne på Fläkta Örn på Bellevuegården så finns faktiskt själva ”örnen” uppsatt på väggen! Om den tidigare satt utanpå själva byggnaden (originalapoteket då alltså) eller om den fanns inne i apoteket vet jag inte. Men det finns en skylt bredvid örnen och där finns en längre beskrivning! Har inte varit på det apoteket på länge, så jag minns inte vad det står.

    Tror att det får bli just det apoteket nästa gång jag behöver medicin… Nyfiken på gamla Malmö som man ju är!

  24. TuvaMinnaLinn skriver:

    Gick precis förbi den byggnaden idag och tänkte att, här borde man göra någonting.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s